Personligt

Undrar hur länge...

...min röst skall vara såhär. Nu har det gått en vecka, är lite bättre idag men ingen större förbättring att skryta med precis.

Idag har vi (jag & katterna) solat oss på balkongen en stund. Jag somnade till en stund (var uppe vid 5 i morse) och hörde då ett "skrap", en "duns" och sen någon liten som jamar för fullt.

Vaknade till och första tanken "Var är Smilla?"

Precis som jag trodde, tittade ut från balkongen och vem satt inte där nere på gräsmattan och försökte klättra upp på väggen (balkongen är sisådär 3 m upp) om inte Smilla...

Såg väldigt rädd ut och när jag kom ut i trädgården så sprang hon till mig direkt och ville väldigt gärna komma upp i min famn.

Då kan hon bli rädd iallfall tänkte jag, vårt lilla busfrö.

undrar vad vi behöver göra nu för att ha en trivsam sommar, slå in hela balkongen i nät kanske ?

Rebecka

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0