Nu känns vår lägenhet väldigt stor och tom. Min storasyster åkte hem idag till sitt och jag saknar henne redan. Tiden flygeriväg när hon besöker oss och man vill liksom inte att det skall ta slut. Syskon är en fin grej. Tänk så mycket man kan ge varandra. Under vår uppväxt var vi nog som vilka syskon som helst, man bråkade, lekte, busade,skrattade, retades, man var syskon helt enkelt. Men någon gång när jag började gymnasiet och vatt lite mognare (min syster är 3,5 år äldre än mig) hamnade vi på något vis på samma "våglängd" och sen dess har vi inte bara varit systrar utan vänner, de bästa vänner.

Nu när vi har ca 30 mil emellan oss så tar man vara på varandra mer när man träffas, och längtar så tills nästa gång. Tänker på allt härligt som vi har upplevt tillsammans, upplever och som vi i framtiden kommer att uppleva. Allt blir så mycket större när man kan dela det med någon som förstår precis vad man känner och menar. Min syster känner mig utan och innantill, vilket ibland är skit jobbigt, men för det mesta helt underbart.

Känner mig lite extra glad i min syster just nu.

♥ Rebecka